Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Strandgården år 1685

Topografi och vatten - titelsida

Hörneå för 8000 år sedan

Hörneå för 6000 år sedan

Hörneå för 5000 år sedan

Hörneå för 4000 år sedan

Hörneå för 3000 år sedan

Hörneå för 2000 år sedan

Hörneå för 1000 år sedan

Bjennön och Vadet för 500 år sedan

Hamnskär för 500 år sedan

Storhamnen och Blågrundet för 500 år sedan

Strandgården år 1685

Bäcksvadet på 1770-talet

Hamnskär på 1770-talet

Storhamnen på 1770-talet

Hörneå hamnar 1809

Hörneå hamnar på rysk karta 1809

Hörneå hamnar 1902

Hörneå hamnar 1948

Skeppsholmen i Bäcksvadet

Storhamnen år 1808

<<<>>>

Hörneås Fornhistoria

Topografihistoria

Skidspår i bronsåldern

Den glödande stenkulan i Granberget

Christer Engman – om – Sveriges Historia

<<<>>>

Hörneå historia

Hörnefors historia

Konst och Kultur i Hörneåfors

<<<>>>

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Strandgården år 1685

Vi har nu, från 8000 till för 500 år sedan, kommit fram till "äkta kartor". De tidigare artiklarna gjorde en analys av landhöjning på sentida topografiska kartor. Referens ges till Lantmäteriet och deras historiska kartdatabas. Vad gäller "copyright" - se fotnot.

Här återkommer vi till Bäcksvadet i anslutning till Bjennön som började få sin form på 1500-talet. Nu exponeras en karta från 1685 som i Lantmäteriets databas är benämnd "Geometrisk avmätning". En orsak till intresset för bygden kan ha varit att avgränsa landskapen i norr - i detta fall Ångermanland mot Västerbotten.

En annan detalj som får betydelse i sammanhanget under 1600-talet är förlängningen av "nordanstig", dvs den gamla vägen norrut - medeltidens E4. I gamla tider färdades man på vatten och på is. Ridstigar fanns, men nu behövdes vägar för att transportera sig med häst och vagn. En orsak till detta var Sveriges krigföring och stormaktstid, att ta sig fram och åter mellan västra och östra rikshalvan (dagens Finland).

Bäcks by 1685

Bild 1. Karta 1685. Detaljer beskrivs i texten nedan.

I bild 1 ses överst två byar; Bäck och Hörne. En röd landsväg är markerad. Denna tillkom vid mitten av 1600-talet och är beskriven i en tidigare artikel om Ängersjö. I bild 1 är en blå väg markerad, den mellan Bäckswadet och byn Bäck. Man inser att denna väg sannolikt är äldre än riksvägen från 1600-talet. Riksvägen - en grusväg genom skogen som i mer modern tid kallades Långedsvägen - gör en skarp vinkel då den ansluter till den blå vägen mellan Bäckswadet och Bäcks by. Rimligen nyttjades och anslöt landsvägen till den befintliga väg som gick från Bäckswadet och byn Bäck.

I bild 1 ses även att byn Hörne har åker på båda sidor av Hörneån. Dagens E4 kommer skära genom dessa åkrar uppströms Hörneån. Den gamla riksvägen från 1600-talet fortsätter mot Sörmjöle.

I bild 1 noteras i mitten det som än idag kallas "Änget". År 1685 kallades åkermarken för:

BÄKS ENGET BENEMD Odugligh…. Myckit Sanck Eng vilken brukas av Hörne Bönderna Jämte Bäcken.

Så är tolkningen av det som är skrivet i kartan. Änget var ett området som för 1000 år sedan var en havsvik.

Man noterar även att det finns åkermark i den sydvästra delen av kartan ("Strandha" och "Slättan"), vilka återkommer i bild 2.

Bäckswadet 1685

Bild 2. Karta 1685. Detaljer beskrivs i texten nedan.

I bild 2 ses detaljer ur bild 1 i högre förstoring. Bäcksvadet, eller "Bäckswadhe" som det står skrivet på kartan, är samma vattenområdet som beskrevs i artikeln om Bjennön och Vadet vid 1500-talet.

Bäcken som rinner ut i Bäcksvadet är från Aldertjärn i Bäcks byaskog (dagens Hörneå). "Alder" betyder al eller gammal och troligen avses "al" även om andra namn på sjön hörs hos äldre bybor. Bäcken har idag avrinning från en mängd diken och åkrar utöver själva tjärnen.

Man noterar stigen som leder norrut från Bäcksvadet. I bild 1 är denna stig markerad blå. Det förefaller finnas ett eller två båthus invid vadet.

I bild 2 är ett grönt området markerat, med åker eller ängsmark. Den till vänster kallas "Strandha". För detta område sägs följande:

Strandha kommer Till Engerssiöön föruthan den Ladu som finns med litra A. ahntecknads.

Således är mark väster om bäcken tillhörande Ängersjö by, bortsett från en av ladorna. Mark på östra sidan av bäcken kallas "Slättan" och tillhör bonden i Bäck.

Under 1700-talet kommer ägandet justeras. Detta har varit otydligt beroende på hur detaljerade kartor varit på 1700-talet att rita ut tre parallella vattendrag; "Ängerån", "Ängtjernsbäcken" och "Aldertjernsbäcken" (den senare i bild 2). Skribentens första bedömningen var den rätta, att ängarna kommer tillfalla bonden i Bäck under 1700-talet, inklusive alla lador på "Strandha" som tillhört Ängersjöns bönder. Bygränsen norr om ängarna kommer även justeras till förmån för bonden i Bäck där gränsen förskjuts åt väster utmed "Ängerån". Man ser framför sig en uppgörelse mellan byarna hur kronoskogen brukas och fördelas i det som kallas avvittring. Ursäkt görs för att detaljer i detta resonemang torde vara obegripligt för alla utom vissa bybor.

Bild 3. Detalj ur kartan i bild 1, och i övrigt se text nedan.

Bild 3 återgavs i artikeln om Vägar på Övre Bruket. Här ges kartan ökad upplösning och beskrivning. Vid slutet av 1600-talet synes Bäcks by endast haft ett hushåll. Detta hus verkar inte finnas kvar. I mitten, nord-sydlig riktning, ses bäcken som en fortsättning av Kankmyrbäcken från byns skogar i norr. Uppströms ses "qvarna" som i nutid finns kvar i det som kallas "kvarngärda". Senast, för drygt 100 år sedan var detta en spånhyvel men tidigare kan man förmoda att det även fanns en skvaltkvarn för malning av säd.

I bild 3 ses gärdesgårdar som skydd mot både skogens djur och gårdens djur som betade i skogen. I öst-västlig riktning ses en genomfart, som troligen är dagens väg i centrala byn från "Bumyrbacken" och som fortsätter i vintervägen över Ängersjöns is. Huset i bild 3 verkar ha stått tvärs över bäcken från där byborna Björn Fredriksson och Ann Ciciolla bor idag i ett nyligt uppfört hus.

Utöver åkern i norr ("norråckren") och i anslutning till gården ("inneråckren") har man åkerlappar på annat håll. Förr benämndes mark som "in-" och "ut-marker" (eller inäga och utäga), där "Strandha" och "Slättan" är typiska utmarker. Dessa var skilda från gården av egen skog eller kronans skog. Detta förändrades gradvis genom avvittring och genom omfördelning av skiften inom byarnas marker (storskifte och laga skifte).

Bild 4. Kartan från 1685 läggs ovanpå den nutida. Gårdarna "Strandbacken" och "Strandgården" jämförs i förhållande till den ängsmark som brutits på 1600-talet. I övrigt se texten.

I en första jämförelse mellan kartan från 1685 och dagens bild troddes att ängsmarken "Slättan" sedermera blivit bebyggd och motsvarar den gård utmed Riks-13 som idag heter "Strandbacken". Men, genom att lägga dessa kartor på varandra med digital teknik (se bild 4) inses att så inte är fallet. Den äng som 1685 kallades "Strandha" och "Slättan" motsvarar den åkermark som fortsatt finns markerad på dagens kartor, längre uppströms Aldertjernsbäcken med "Strandha" och "Slättan" på var sin sida.

Istället för gården "Strandbacken" är det "Strandgården" en bit norrut som låg nära dessa åkrar. "Strandgården" sägs dessutom ha blivit flyttad från åkrarna till dess plats som bild 4 visar, öster om Strandberget. Gården har varit öde en lång tid och även brunnit ned för snart 30 år sedan. Kanske återkommer Becken-Webben till "Strandgårdens" historia.

Geometrisk avmätning 1685

Bild 5. En vacker kompassros från kartan 1685.

Det har funnits släktskap och kontakter mellan byn Bäck och Vadet. Ett exempel var Skribentens farfars bror Konrad Engström som var förlovad med Signe från Vadet. Signe dog tyvärr i Spanska Sjukan.

I nästa artikel flyttar vi oss fram till 1700-talets hamnområde invid Bjennön och Bredvadet.

Gunnar Engström, 2023-11-19

Fotnot:
Kartan bakom denna artikel kommer från Lantmäteriets databas (Historiska Kartor). Material äldre än 70 år (efter upphovspersonens död) omfattas av copyright, enligt Patent och Registreringsverket. För Lantmäteriets kartor sägs följande:

Du har rätt att:
Publicera kartor/flygbilder i digital form utan avgift. Det kräver att egen information visas ovanpå kartan/flygbilden och att den informationen utgör det primära. Den egna, primära informationen kan till exempel vara en symbol för att visa var en verksamhet är lokaliserad.

Du har inte rätt att:
Publicera kartor/flygbilder i digital form utan egen information. I så fall krävs licens för respektive produkt om det inte är öppna data. I kommersiellt sammanhang publicera karta/flygbild i digital form.

Publicering i digital form är ej tillåten i någon typ av kommersiellt sammanhang. Till exempel där publicerade bilder är tillgängliga mot betalning eller på hemsidor/e-tjänster/appar som finansieras av reklam, annonser eller liknande.

Därtill pågår en utveckling mot "öppna data", enligt EU-kommissionens beslut som trätt i kraft 2023-02-09. Lantmäteriet i Sverige har dock fått förlängd frist till senast februari 2025.

Becken-Webben är noga med att följa copyright, vara tydlig med referenser och saknar helt kommersiell koppling eller reklam. Becken-Webben är fullständigt ideell! Den bild som slirar på copyright i denna artikel är bild 5.

Besökare

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se